Varje DNA-sträng består av nukleotider. Det är en monomer bestående av fostafat, socker (deoxyribos kallat) och någon av de fyra kvävebaserna som kodar för våra proteiner.
Socker + kvävebas = nukleosid
Socker + kvävebas + fosfat = nukleotid.
Cirka 25 väte-bindningar bildas i varje ”snurr” längs DNA-spiralen. Den samlade kraften hos dessa motsvarar kraften i ett kovalent band... Vätebindningarna och de kovalenta bindningarna mellan fosfatskelettet och deoxyribosmolekylerna är de huvudsakliga (dock ej enda) skälen till DNA-molekylens form; dubbelhelixen.
Ja, och som ni alla vet : RNA är exakt likadant som DNA, med två kemiska undantag.
Deoxyribos-sockret har en H på 2´kolet medan ribos har en OH-grupp där (vilket gör att RNA är mycket mer instabilt än DNA!). Vidare har DNA kvävebasen Tymin medan RNA har kvävebasen Uracil. I övrigt använder de sig av samma kvävebaser.
Här är en ganska bra bild som jämför RNA och DNA rent kemiskt.
Sen kan man ju hysa en stilla undran : hur skapas DNA? Eller för den delen RNA? Denna process ska vi senare gå in på mer i detalj, men i korthet kan man säga att syntetiseringen av DNA alltid sker i 5' mot 3´. Med detta menar jag att i ena änden av en DNAstäng/RNAsträng finns alltid tre fosfatgrupper på 5'kolet. Man kan säga att detta är den första nukleotiden, för enkelhetens skull. Den har en OH-grupp på sitt 3'kol. (detta gäller ju som sagt både RNA och DNA). Denna OH-grupp hyser en "längtan" (förlåt mitt populärvetenskapliga språk) till alfa-fosforn i den inkommande nukleotiden. Det vill säga : OH-gruppen är nukleofil, det vill säga har en fäbless för positivt laddade atomer. Den attackerar fosforn och bildar ett fosfodiesterband med denna. Under processen spjälkas två fosforgrupper bort. Detta är termodynamiskt gynnsamt och sker utan tillförsel av energi. Kolla :
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar